Igen en glad överraskning i bossens email :)
Snö. Det var det första vi såg när vi steg ut genom Lyans dörr.
Fenomenalt. Så här började vår, patrull Pumas, övningsvandring. Vi hade
planerat vandringen under veckomötet före veckoslutet. Rutten var planerad,
maten införskaffad och rinkorna packade, allt på patrullmedlemmarnas initiativ.
Alla var färdiga för den hårda vandringen till Meikoskogarna, trots vädret. Nu
bar det av. Den hårda vandringen hade börjat.
Robert Fabritius, ”Sen baa käpsii vi
dit ti Meiko.”
Väl framme var alla kalla och trötta, så vi
började tillreda måltiden.
Robert Fabritius, ”De va Mummon risottomuusi. Vi hade glömt alla grönsaker ti navettan o int hadde vi noo mjölk
eller salt heller.”
Vi tog oss fram till lägerplatsen, men
märkte fort att den inte var upp till våra förväntningar. En mindre styrka av
patrullen hittade ett bättre lägerområde på en liten udde medan maten
tillagades. Snöfallet hade avtagit. När vi satt upp tälten och vindskyddet
delades lägret upp i de smarta, ”jonnen” och ledarna, som satt i sitt tält och
stekte korv, drack kaffe och skapade riktig ”scoutkänsla”. De smarta var
naturligtvis de som gick och lade sig, eftersom vi hade en tung dag bakom oss
och en till efteråt. Jonnena satt uppe hela natten, grillade korv och äppel och
drack lite för mycket energidrycker (härav benämningen ”jonne”).
Leander
Witting, ”Ledarna satt i tältet och tsjega Scout-BB (från abbes känny) medan
jonnena drack Xact natten lång o fira grillikauden avajaisia.”
Nästa dag vaknade vi till en strålande och solig morgon, åt vi en snabb frukost,
packade ihop lägret och gav oss iväg för att ockupera en gammal Sovjetisk
bunker. Vi anlände vid bunkern, som också var en geocache, och efter lite
letande hittade vi det stora T:et i en plastflaska som markerade geocachen. Vi
undersökte bunkern en stund och gav oss sedan iväg igen. När vi kom fram till
sjön Vaipo, där vi pausade och åt de frukter som klarat sig undan en våldsam
död på engångsgrillen. Därifrån vandrade vi tillbaka in till civilisationen och
sista sträckan gick vi längs Ravalsvägens asfalterade gator. När vi anlände
till Lyan tillredde vi en mättande måltid av franska potäter, malet kött och de
bortglömda grönsakerna. Avslutningsvis delade vi på en daimtårta och glömde
breda ut tälten för att torka. Tack Kata J
Mvh, Överlevarna:Albin, Samuel, Mathias, Leander, Robert, Benjamin, Jonathan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar