Vargungarna bekantar sig med St Mikaels kyrka

Vargungarna i Ekorrflocken och Sälflocken besökte St Mikaels kyrka i Kyrkslätt centrum 18.10. Vi började med att gå runt i kyrkan och titta på allt som fanns. Vapenhuset, fönstermålningar, psalmtavlan, altaret, kollekthovar, Mikaelshörnan för barn och koret bakom i kyrkan.

Kyrkans huvudingång.

Altaret i St Mikaels kyrka.

Vi sjöng den första av psalmerna som Ödleflocken hade igår (men också på engelska!) och övade på att slå upp i psalmboken. Ekorrarna och Sälarna hade också kommit med önskemål för bönämnen och deras bön finns nedan.

Ekorrarnas och Sälarnas bön:

Vår Gud, vi ber om fred på jorden. Att djuren inte behöver vara blyga, att inga bilolyckor sker och att världen inte exploderar.

Vi ber att vi ibland skulle få göra och vara som vi själva vill. Att vi t.ex. får vara lediga från skolan, bli kejsare eller att jorden skulle förvandlas till ett godisland. Vi önskar att vi inte missar bussen och att vi fick mer godis i skolan. Ibland önskar vi att vi fick dansa på pulpeten eller bara svara blablabla när ledare ställer frågor.

Gud, vi ber om ett fint väder: lite regn, mera snö och mer värme. Ibland önskar vi att saker vore dyrare. Ibland vill vi ha dem billigare eller helt gratis.

Vi vill be för världens alla människor. Att ingen skulle vara ledsen, sjuk eller behöva dö. Därför ber vi om mat till alla, att allergier försvann och att det fanns en maskin som gjorde alla friska.

Gud, vi vill be för dem vi tycker om. Mammor, pappor och släktingar. Vi önskar att vi inte skulle behöva vara långt ifrån dem vi tycker mycket om. Vi vill också att de får göra saker de själva gillar. Vi vill be för dem som gått bort, för vi saknar dem.

Gud, vi  vill ännu be för världens scouter. Särskillt för sälfloclen, ekorrflocken och akelorna. Vi ber om trevliga scoutmöten där alla trivs och känner sig trygga.

Amen

Så delade vi ut Min tro- märket uppe vid altaret så att VU:na stod vid altarringen. Tapto-sången ekade fint när alla kunde sjunga med.

Tapto

Märket Min tro som delades ut

Text och bilder: Jenny Åkerlund