Kårtidningen Skoitigt och kårens blogg har sammanslagits och finns numera som webbsida och blogg på Skoitigt.wordpress.com. Skoitigts 40 år till ära har alla artiklar från år jubileusåret 2017 kopierats till nya bloggen. De äldre artiklarna finns fortfarande kvar här på gamla bloggen. I den nya versionen av Skoitigt finns också aktuella påminnelser om kommande evenemang så nu behöver inte läsarna nöja sig med berättelser om det förflutna...
Besök alltså Skoitigt.wordpress.com!
Skoitigt
fredag 5 januari 2018
söndag 29 oktober 2017
Patrull Havsörnarnas hajk 27.-29.10.
Spejarpatrull Havsörnarna från Masaby var till kårens utfärdsstuga Kåtan den här helgen. Så här berättar de om sin snöiga hajk:
Text: Volter, Lotta M., Robin och Lina, alltså patrull Havsörnarna
Bilder: Tomas Liljeberg
Fredag
Vi åt hamburgare och sen for vi och sova i vindskyddet, men Volter kom inte.
Lördag
Vi vaknade och åt morgonmål. Vi gjorde träden till ved och efter det åt vi lunch. Vi gjorde en brasa och sedan hade vi Halloween party. Det var inte intressant...
Söndag
På söndagen städade vi och lekte.
Ved så det blir varmt. |
Halloween... |
Patrull Havsörnarna |
Text: Volter, Lotta M., Robin och Lina, alltså patrull Havsörnarna
Bilder: Tomas Liljeberg
Etiketter:
hajk,
Halloween,
Kåtan,
Spejarscouter,
Utfärd
torsdag 19 oktober 2017
Vargungarna bekantar sig med St Mikaels kyrka
Vargungarna i Ekorrflocken och Sälflocken besökte St Mikaels kyrka i Kyrkslätt centrum 18.10. Vi
började med att gå runt i kyrkan och titta på allt som fanns.
Vapenhuset, fönstermålningar, psalmtavlan, altaret, kollekthovar,
Mikaelshörnan för barn och koret bakom i kyrkan.
Kyrkans huvudingång. |
Altaret i St Mikaels kyrka. |
Vi sjöng den första av psalmerna som Ödleflocken hade igår (men också på engelska!) och övade på att slå upp i psalmboken. Ekorrarna och Sälarna hade också kommit med önskemål för bönämnen och deras bön finns nedan.
Ekorrarnas och Sälarnas bön:
Vår Gud, vi ber om fred på jorden. Att djuren inte behöver vara blyga, att inga bilolyckor sker och att världen inte exploderar.Vi ber att vi ibland skulle få göra och vara som vi själva vill. Att vi t.ex. får vara lediga från skolan, bli kejsare eller att jorden skulle förvandlas till ett godisland. Vi önskar att vi inte missar bussen och att vi fick mer godis i skolan. Ibland önskar vi att vi fick dansa på pulpeten eller bara svara blablabla när ledare ställer frågor.Gud, vi ber om ett fint väder: lite regn, mera snö och mer värme. Ibland önskar vi att saker vore dyrare. Ibland vill vi ha dem billigare eller helt gratis.Vi vill be för världens alla människor. Att ingen skulle vara ledsen, sjuk eller behöva dö. Därför ber vi om mat till alla, att allergier försvann och att det fanns en maskin som gjorde alla friska.Gud, vi vill be för dem vi tycker om. Mammor, pappor och släktingar. Vi önskar att vi inte skulle behöva vara långt ifrån dem vi tycker mycket om. Vi vill också att de får göra saker de själva gillar. Vi vill be för dem som gått bort, för vi saknar dem.Gud, vi vill ännu be för världens scouter. Särskillt för sälfloclen, ekorrflocken och akelorna. Vi ber om trevliga scoutmöten där alla trivs och känner sig trygga.Amen
Så delade vi ut Min tro- märket uppe vid altaret så att VU:na stod vid altarringen. Tapto-sången ekade fint när alla kunde sjunga med.
Tapto |
Märket Min tro som delades ut |
Text och bilder: Jenny Åkerlund
onsdag 18 oktober 2017
Ödleflocken och Stenhuggarna på kyrkoäventyr 17.10.
Idag var Ödleflocken och äventyrsscoutlaget Stenhuggarna i Masaby kyrka på
ett litet kyrkoäventyr. Vi kollade lite vad det finns i kyrkan, smakade
på oblat, tände ljus och sjöng psalmer. Vargungarna har under hösten
gjort spåret Min Tro.
Altaret i Masaby kyrka. |
Oblat är ett litet bröd som används vid nattvard. |
Psalmer går att sjunga också på teckenspråk. |
I kyrkan läste jag också upp en bön som
vargungarna själva gett böneämnena till. Vi avslutade
med syskonring och tapto vilket ekar fint i kyrkorummet.
Ödleflockens bön:
Vår Gud, vi ber om fred på jorden. Vi önskar inga krig och hoppas att alla skulle vara snälla med varandra.Vi ber om tillräckligt med mat för alla och önskar att vi kunde hjälpa dem som behöver vår hjälp.Vi ber om kloka ledare och önskar att världens ledare skulle jobba tillsammans för fred och jämlikhet.Gud vi ber att presidentens barn får vara trygg. Vi ber att alla barn får vara trygga. Vi ber för kårens fadderbarn i Rainbow-skolan.Gud, vi vill också be för Ödleflocken och våra akelor. Vi önskar roliga möten där alla trivs. Vi vill spela pleikka, äta glass och ha en scoutfest tillsammans.Gud, din son Jesus uppstod på påsken, för att påminna oss om att alltid vara redo att göra goda och snälla saker.
Amen
Text och bilder: Jenny Åkerlund
onsdag 11 oktober 2017
Vargungarna i djurparken 30.9.
Kårens traditionella VU-dag ordnades den här gången på Lomamäen
Lemmikkipuisto i Ingå i början på oktober. Varungarna fick se en massa
olika djur och delta i övningspass med djurtema. Utfärden avslutades med
dubbningar och våra nyaste kårmedlemmar fick sina scouthalsdukar.
Totalt 35 vargungar, indelade i mindre grupper, gick omkring på djurgården på olika kontroller. De fick bland annat lära sig om hur olika husdjur skall skötas och vad djurallergier är. Vi grillade också korv och stekte plättar. Och lekparkshörnan med trampolin och hoppborg var populär.
På djurgården fanns vanliga husdjur och lite mer exotiska djur. Där fanns bland annat getter, hönor, en katt, kaniner, renar, rävar, papegoijor, påfåglar, ormar och ett piggsvin. Många av djuren fick bo utomhus, men t.ex. ormarna och en del av papegoijorna bodde inne. Resten av papegoijorna flyttar nog också snart in när vädret blir för kallt för dem.
Djuren var väldigt tama och vana med besökare.
Kalkonerna och en del av papegojorna rörde sig fritt på gården. Rävarna
och hästarna kom närmare när de fick syn på besökare. Det var också
tillåtet att ge nötter åt en del av djuren, men bara av de nötterna som
personalen delade ut.
Utfärden avlsutades med dubbningar på Församlingshemmets gård i Kyrkslätt. 17 nya kårmedlemmarna fick avge scoutlöftet och fick sedan sina första egna scouthalsdukar samt märket Välkommen. Alla deltagarna fick också spåret Husdjur.
Kontrollen för korvgrillning. Foto: Linda Korander |
Följande kull anmäler sig till Paulas kontroll. Foto: Jenny Åkerlund |
Totalt 35 vargungar, indelade i mindre grupper, gick omkring på djurgården på olika kontroller. De fick bland annat lära sig om hur olika husdjur skall skötas och vad djurallergier är. Vi grillade också korv och stekte plättar. Och lekparkshörnan med trampolin och hoppborg var populär.
På djurgården fanns vanliga husdjur och lite mer exotiska djur. Där fanns bland annat getter, hönor, en katt, kaniner, renar, rävar, papegoijor, påfåglar, ormar och ett piggsvin. Många av djuren fick bo utomhus, men t.ex. ormarna och en del av papegoijorna bodde inne. Resten av papegoijorna flyttar nog också snart in när vädret blir för kallt för dem.
Djuren tyckte om barnen. Foto Jenny Åkerlund |
Rävarna får äta nötter. Foto: Linda Korander |
Utfärden avlsutades med dubbningar på Församlingshemmets gård i Kyrkslätt. 17 nya kårmedlemmarna fick avge scoutlöftet och fick sedan sina första egna scouthalsdukar samt märket Välkommen. Alla deltagarna fick också spåret Husdjur.
måndag 8 maj 2017
Vargungarna bekantar sig med Fadderverksamheten
Sälflockens vargungar fick förra veckan bekanta sig med kårens Fadderverksamhet. Även om vi inte längre har ett namngivet fadderbarn stöder vi Finska Missionssälskapets arbete i Etiopien och Tanzania. På mötet fick vargungarna bekanta sig med vad vårt stöd i praktiken betyder för föräldralösa barn i Etiopien.
Som övning inför temat fick vargungarna en uppgift: "Om du bara hade råd med fem saker, vilka skulle det vara?" Svaret på den ganska öppna frågan fick vargungarna rita på papper.
Teckningarna var väldigt olika och vargungarna ritade allt från mat och sängar till datorspel, telefoner och mjukisdjur. Några hade också ritar in pengar på sina bilder och förklarade att de skulle köpa mat eller skolväska eller något skoj för pengarna.
Finska Missionssälskapet samarbetar med kristna kyrkan i Etiopien och stöder verksamheten i tre olika aktivitetcenter. De pengar vi donerar används bland annat för att anställa lärare och uppehålla byggnader.
Som övning inför temat fick vargungarna en uppgift: "Om du bara hade råd med fem saker, vilka skulle det vara?" Svaret på den ganska öppna frågan fick vargungarna rita på papper.
Julia (till vänster) och Elin visar upp sina teckningar. |
När de ritat klart fick de höra om hur Finska Missionssälskapets sammarbetsparter byggt aktivitetcenter i Etiopien. Föräldralösa barn besöker centren och får lära sig hantverk som att svetsa, måla, väva tyg och sy kläder. De såg också bilder på barn som byggt sina egna sängar på aktivitetcentren och stolta förklarade hur mycket de lärt sig. Men var sov de månne före de fick bygga sig en säng?
Finska Missionssälskapet samarbetar med kristna kyrkan i Etiopien och stöder verksamheten i tre olika aktivitetcenter. De pengar vi donerar används bland annat för att anställa lärare och uppehålla byggnader.
lördag 29 april 2017
Scojtigt 40 år
Det första numret av Skoitigt utkom
17.11.1977. Därför firar vi i år kårtidningens 40 års
jubileum. Hela mitt liv har kårtidningen hett ”Skoitigt”,
men efter att vi grävt i gamla mappar med tidigare nummer av
tidningen upptäckte vi att namnet originellt varit ”Scojtigt”.
Så även om vi inte nu längre tänkt byta namnet tillbaka så
tyckte ja att denna utgåva lika gärna kunde heta som den gjort i
tiden, för special årets ära.
Scojtigts första nummer var skriven av Mikael
Nyberg, eller ”Miiku”, och ansvarig utgivare och
redaktör var Rolf Löflund, eller ”Offe”. Numret
var bara några sidor långt och innehållsförteckningen bestod av
rubrikerna:
- Utnämningar inom kåren
- Talko-hiken på räfsö
- vandrings-hiken till vikträsk
- nya seniorscouter
I senare nummer kom det mer och mer oseriöst
innehåll som t.ex. Serierutor och annat skoj.
Som vi ser av rubrikerna hade vi på den tiden lite annorlunda namn på saker, eller sätt att skriva olika namn. Hajk skrevs då hike, precis som skoitigt då skrevs scojtigt. I dagens läge har vi inte heller något som kallas för seniorscouter, även känt vid namn utmanarscout, vilket är titeln för en scout i 15-18 års ålder.
Text: Sofia Haanpää
Bild: Pärmen på Scojtigt nr 1 från år 1977.
Som vi ser av rubrikerna hade vi på den tiden lite annorlunda namn på saker, eller sätt att skriva olika namn. Hajk skrevs då hike, precis som skoitigt då skrevs scojtigt. I dagens läge har vi inte heller något som kallas för seniorscouter, även känt vid namn utmanarscout, vilket är titeln för en scout i 15-18 års ålder.
Text: Sofia Haanpää
Bild: Pärmen på Scojtigt nr 1 från år 1977.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)